PROJEKT „ÄVEN VI FINNS HÄR“
INFORMATION OM ISLAMOFOBI
Vad är islamofobi?
Termen islamofobi avser ogrundad fientlighet gentemot islam. Den inkluderar även de praktiska konsekvenserna av sådan fientlighet vad gäller orättvis diskriminering av muslimska individer och gemenskaper, samt utestängandet av muslimer från den allmänna politiska och sociala samvaron. (”The Runnymede Trust” sid. 4)
- Sveriges muslimska befolkning
Sveriges muslimska befolkning har ökat påtagligt under de senaste 60 åren. Antalet individer med muslimsk bakgrund har stigit från några få individer och familjer före 1950, via ca 100 000 vid 1980-talets slut, 200 000 kring 1996 till uppskattningsvis ca 350 000 år 2000. Sex sjundedelar av den muslimska befolkningen i Sverige, eller 300 000 av 350 000, har kommit till landet eller fötts här efter 1985. Uppemot en tredjedel av den muslimska befolkningen är i skolåldern eller yngre. (”Rapporten om islamofobi” – Forum för levande historia)
- Islam „här hemma i Sverige“
I Sverige finns muslimer med rötter i hela världen inte minst i Turkiet, Balkan, Östra medelhavsvärlden, Irak och Iran. Islam har förvandlats från att vara ett exotiskt syskon till kristendom och judendom som praktiserades “där borta” till att bli en religion praktiserad “här hemma” i Sverige. (”Rapporten om islamofobi” – Forum för levande historia)
- Det svenska samhällets fria diskussion om religion
I takt med att den svenska staten i minskande grad har legitimerat sin makt och sina beslut med referenser till religionen har toleransen gentemot religiösa minoriteter ökat. Samtidigt har utvecklingen inneburit att hård kritik mot religiösa föreställningar och religiös praktik fått större utrymme.
Det svenska samhällets påtagligt fria diskussion om religion och dess stora möjlighet att använda religiösa symboler i komik, satir, konst och litteratur får ses som ett karaktäristiskt drag för Sverige som inte delas av särskilt många samhällen, globalt sett. Det är talande att Sverige inte har en hädelseparagraf i sin lag. (”Rapporten om islamofobi” – Forum för levande historia)
- Islam och muslimer i Sverige i dag
Idag är islam och muslimer ständigt uppmärksammade i Sverige. Diskussioner har förts om manlig omskärelse, kvinnlig könsstympning, religiös slakt, religiösa friskolor, religiös dräkt i det offentliga, hedersvåld, sharialagar, bygglov till moskéer osv. En del av debatten har varit balanserad och reflekterande, annan slarvig och sensationslysten. På högerradikala hemsidor framträder bilden av ett av muslimer ockuperat Sverige. Men diskussionen om islam och muslimer har gamla rötter. Islam har under lång tid varit föremål för kritik och nedsättande kommentarer och har uppfattats som radikalt annorlunda. Från sent 600-tal fram till 1800-talet uppfattades muslimska dynastier som militära hot mot Syd- och Östeuropa – vilket de också var i viss mån. Detta märks i religiösa skrifter och ibland i statspolitiken i Sverige från 1500-talet och framåt. Men det fanns också, framför allt under 1700-talet, en beundran inom den svenska politiska eliten för det osmanska väldets kultur och politiska kraft. Under kolonialperioden kom islam och muslimer att uppfattas som “den underlägsne andre”. I 1900-talets populärkultur har islam, muslimska miljöer och muslimer setts som charmerande exotiska, erotiska, hotfulla och radikalt annorlunda. Islam och muslimer har även beskrivits som aggressivt missionerande, krigiska, kvinnoförtryckande och odemokratiska osv. Av ytterligare andra har islam upplevts som en österländsk visdomslära och en utgångspunkt för kritik av “västvärlden”. (”Rapporten om islamofobi” – Forum för levande historia)
- Varför engageras BEMUF i ämnet islamofobi?
BEMUF är muslimsk ungdomsförbund som organiserar bosniska ungdomar i Sverige. Genom sitt arbete BEMUF försöker etablera bosniska ungdomar i Sverige som en muslimsk del av det svenska samhället. BEMUF främjar religiösa, demokratiska, morala och kulturella värden hos ungdomar, samt jämlikhet mellan könen. I sitt arbete BEMUF samarbetar med andra organisationer och samhället i stort för att bidra till en positiv samhällsutveckling.
Projektets titel:
Även vi finns här!
Projektets genomförande:
Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma med projektet?
BEMUF startade projektet med syfte att motverka rasism och islamofobi genom att skapa mötesplatser där muslimska minoriteten och majoritetssamhället kan mötas. Genom direkt kontakt, dialog och informationsspridning skulle utrymme för fördomar begränsas. Genom att motverka framväxt av rasism och islamofobi ville BEMUF förhindra en negativ samhällsutveckling styrd av religiös intolerans och rasism.
Genomförande
Beskriv hur verksamheten genomförts och på vilket sätt verksamheten genomförts i enlighet med era planer.
Projekts realisation påbörjade som planerat. Efter planeringen har en broschyr om projektet och dess realisation förberetts. Broschyren trycktes på svenska och bosniska. Ytterligare en broschyr på svenska om själva ämnet islamofobi trycktes. Båda två broschyrer tillsammans med en sammanfattning av Forum För Levande Historia “Rapporten om islamofobi” av Jonas Otterbeck och Peter Bevelander, samt boken “Muslimerna kommer – tankar om islamofobi” av Göran Larsson distribuerades till lokala avdelningar, informatörer, samarbetsorganisationer och individer.
Projektledaren informerade lokala avdelningarnas representanter om projektet på en konferens i Jönköping den 24 oktober 2009.
Den 12 december 2009 i Göteborg ordnades en stor samling av ungdomar på den första introduktionsseminarie om projektet och ämnet islamofobi. Föreläsaren var projektledaren.
Den 17 april 2010 i Gislaved ordnades en stor samling av ungdomar på den andra introduktionsseminarie om islamofobi. Föreläsaren var Mikaél Wenger, journalist och lärare vid Södra vätterbygdens folkhögskola i Jönköping.
Den 7-9 maj 2010 i Jönköping ordnades utbildning för informatörer. Huvudföreläsare var Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.
Genomförandet av öppna föreläsningar skedde under perioden 11 juni – 21 september 2010. Sammanlagt har det blivit 19 öppna föreläsningar. Mer detaljer kan man läsa i den bifogade statistiken.
Har ni stött på några hinder, om ja vilka?
1. Tidigt insåg vi att ämnet islamofobi är ett mycket bredare ämne än väntat. Islamofobi visade sig vara ett ämne med många olika aspekter och mycket konkreta uttrycksformer. Därför har projektets realisation behandlats regelbundet på styrelsemöten och vid andra tillfällen inom organisationen. Detta för att kunna realisera projektet med så bra resultat som möjligt och breda ut arbetet.
2. Det var mycket svårt att engagera ungdomar som informatörer. Trots att man har lagt extra insatser med att ge mer information och stöd till blivande informatörer, ungdomar hade det svårt att låta sig rekryteras som informatörer inom ämnet islamofobi. Utöver vanliga orsaker som gör det svårt att engagera ungdomar, har vi upplevt att själva ämnet innehåller en viss obekväm känsla eller t.o.m. “farlighet” för individer att engagera sig i samhället inom ämnet islamofobi.
3. Perioden under juni 2010 var mycket svårt för realisation av aktiviteter på lokal nivå. De flesta lokala avdelningar kunde inte realisera planerade projektaktiviter p.g.a. semester uppehåll eller andra ungdomsaktiviteter under samma perioden. Därför har projektets realisation blivit försenad.
Har projektet förändrats efter det att det beviljades? Om ja, ange på vilket sätt och förklara orsaken.
1. Arbetet av Styrgruppen så småningom övertogs spontant av Styrelsen. Styrelsen behandlade projektets realisation regelbundet på sina möten och vid andra tillfällen. Dock har projektledaren med “fria händer” hela tiden haft den ledande rollen i projektets realisation. Detta medförde att projektet har fått en viktig roll i organisationens verksamhet under projektperioden, samt att en bredare krets inom organisationen har bidragit till projektets realisation, vilket har upplevts mycket positivt av samtliga. T.o.m. har organisationens övriga verksamhet till en viss del blivit anpassad för att ytterligare stödja projektarbetet.
2. Projektet rekryterade bara 20 informatörer i stället för planerade 40. Detta medförde att projektledaren var tvungen att engagera sig mer för att öppna föreläsningar kunde realiseras som planerat. Projktledaren har åkt till lokala avdelningar och på annat sätt hjälpt de flesta lokala avdelningar med att ordna lokala projektaktiviteter.
3. Försenade lokala aktiviteter medförde att de flesta öppna föreläsningar ägde rum i augusti och september 2010. Vi är mycket tacksamma att en förlängning av projektets realisation och redovisning beviljades fram till den 30 september 2010.
4. I projektets realisation har man inte hunnit utarbeta färdigt en särskild websida för projektet. I stället har den befintliga BEMUF websidan använts.
5. Förändrad form av projektetsrealisaton medförde vissa justeringar i projektets budget, men det totala beloppet av projektmedel har ändå inte utnyttjats till fullo. Vissa resurser till projektets realisation har används med hjälp från BEMUF ordinarie verksamhet och befintliga tillgångar och projektets realisation har ofta blivit enkel och anspråkslös, vilket medförde att efter projektets realisation finns kvar outnyttjade medel på 44 629,25 kr.
Beskriv vilka mål som har uppnåtts genom projektet och hur dessa mål förhåller sig till de mål som angavs i ansökan.
Uppsatta mål:
1. Att vid varje lokal avdelning (20 st. ungdomsföreningar) utbilda 2 informatörer (1 kille och 1 tjej) i ämnet islamofobi och rasism (sammanlagt 40).
2. Att i samarbete med Bosniakiska Islamiska Samfundet – BIS anordna minst 20 tillfällen då BIS församlingar kommer att ha informatörerna på respektive ort för att hålla föreläsningar om äment rasism och islamofobi (förväntat antal besökare: 2 000)
3. Att ta fram relevant informationsmaterial på området.
Uppnådda mål:
1. Inom 10 lokala avdelningar har man utbildat 20 informatörer (15 killar och 5 tjejer).
2. Inom 17 lokala ungdomsföreningar och 2 NBV avdelningar har man ordnat sammanlagt 19 öppna föreläsningar med 328 registrerade besökare.
3. Broschyr om islamofobi.
Kommentar:
1. Projektet har inte lyckats uppnå det önskade antalet av officiella informatörer, men i arbetet med ungdomarna har man spridit kunskap och information om ämnet mycket bredare genom att hålla en inledningskonferens, 2 introduktionsseminare, utbildning och genom att bedriva annat informationsarbete vid olika tillfällen.
2. Öppna föreläsningar lyckades även i de lokala avdelningar där man inte hade informatörer på plats genom att projektledaren ställde upp och hjälpte till den lokala avdelningen att förbereda och genomföra öppen föreläsning. Projektledaren hjälpte med planeringen, annonseringen, föreläsning och annat stöd som behövdes för att kunna genomföra aktiviteterna. Man lyckades med att registrera över 300 besökare genom enkäten, men verkliga antalet besökare var snarare uppemot uppskattningsvis 500 besökare. Vissa besökare fyllde inte enkäten p.g.a. att de lämnat föreläsningen tidigare eller p.g.a. glömska. Ibland annonserades öppna föreläsningar även i tidningsannonser. Genom enkäten fick man fram intressanta uppgifter genom de 5 frågorna besökarna besvarade i enkäten. Enkäten visade att:
a.) nästan 30% av besökarna kände inte till begreppet islamofobi tidigare
b.) mer än 85% anser att de har fått bättre insikt i ämnet islamofobi efter öppna föreläsningen
c.) mer än 90% anser att ämnet islamofobi bör bearbetas mer i framtiden
d.) mer än 60% anser att deras uppfattning kring ämnet islamofobi har förändrats efter öppna föreläsningen
e.) nästan 80% anser att öppna föreläsningen har tillfört något positivt till samhällsutvecklingen i allmänhet.
3. Utöver egenutarbetade broschyrer har man spridit vidare annan material inom ämnet till lokala avdelningar och individer.
4. Genom dialog om olika aspekter i äment islamofobi har man ofta fått mycket idérika förslag som t.ex. följande:
- att bearbeta förhållningssätt till islamofobi inom den muslimska kretsen
- hur muslimska individer upplever kränkningar och vad gör man åt konkreta fall
- att sprida mer information om själva islam
- att arbeta mer i skolorna med liknande projektarbeten som “Även vi finns här”
- att bearbeta hur grupptryck påverkar muslimska individer även om de har fått sina rättigheter i vardagslivet
Beskriv vilken som har varit målgruppen för projektet och om detta även var den planerade målgruppen. Hur har aktiviteterna tagits emot av målgruppen?
Målgruppen enligt projektansökan var gymnasieungdomar och lärare, samt enskilda individer. Man har inte registrerat statistik på vilken procentdel av besökarna på olika projektaktiviteterna var gymnasieungdomar och lärare. Uppskattningsvis har ett mycket stort antal av besökarna varit just gymnasieelever. Genom dialog under öppna föreläsningar diskuterades ofta skolfrågor. Nästan samtliga besökare i sina framföranden har gett stöd till projektet och ser fram emot liknande insatser i framtiden.
Har projektet genomförts i samarbetat med någon annan förening, organisation eller myndighet? Om ja beskriv vilken/vilka som ni samarbetat med och hur detta har gått till.
BEMUF har utnyttjat tidigare etablerat samarbete med studieförbundet Nykterhets Bildnings Verksamhet – NBV. I samarbete med NBV har man ordnat 2 öppna föreläsningar. En i NBV Jönköping den 23 augusti och en i NBV Skillingaryd den 21 september 2010. NBV har visat intresse att fortsätta samarbeta med BEMUF kring ämnet rasism, islamofobi och liknande frågor.
Fortsättning av projektet
Beskriv om ni eller någon annan har planer för en fortsättning av verksamheten.
BEMUF tänker fortsätta med att bearbeta ämnet islamofobi i den mån det blir möjligt med tanke på resurser. Det finns intresse för fortsättning av projektarbete inom ämnet. Fortsatt samarbete med andra organisationer är redan planerat. Den 9 oktober 2010 skall en föreläsning om islamofobi ordnas på Bosnien och Hercegovinska Ungdoms Förbundet – BHUF”s stor samling av ungdomar i Jönköping. Ytterligare aktiviteter är på gång och planeras inom andra föreningar. För att kunna fortsätta med liknande aktiviteter och informationsspridning skulle BEMUF gärna använda de outnyttjade medel som blev kvar efter projektets slut.
Avser ni att sprida de erfarenheter som gjorts genom verksamheten, och i sådana fall hur?
Efter att projektet är avslutad kommer BEMUF att sprida vidare information om islamofobin och den genomförda projektet. Information kommer att finnas bl.a. på websidan.
Verksamhetsredovisning av projekt „Även vi finns här“ Uppföljning
Projektets uppföljning genomfördes enligt den bestämda verksamhetsplanen.
Planering av öppna föreläsningar om islamofobi
Planeringen gjordes genom att ta kontakt med de lokala avdelningar där projektet hade inte realiserats i första projektskede. Av 5 återstående lokala avdelningar lyckades vi realisera projekt i 4 lokala avdelningar: Motala, Kalmar, Vetlanda och Jönköping.
Tryckning av informationsmaterial
Information om projektet, broschyr om ämnet islamofobi, profilmaterial med affisch och annat reklammaterial trycktes och delades vid projektets aktiviteter och andra sammankomster av ungdomar.
Realisation av öppna föreläsningar
Öppna föreläsningar genomfördes i 4 lokala avdelningar. Föreläsningar ordnade lokala avdelningar med hjälp av projektledaren och föreläsaren Izet Besic. På föreläsningarna deltog sammanlagt 46 deltagare som fyllde i projektenkät.
Utvärdering
Lokala avdelningar och deltagare uttryckte att de blev mycket nöjda för att de kunde ta del av projektets realisation i uppföljningsfasen. Enkätresultat visade att 65%%av deltagarna hade inte känt begreppet ”islamofobi” sedan tidigare, samt att 90% av deltagarna ansåg att föreläsningar tillförde något positivt till samhället.
Redovisning
Redovisning består av Verksamhetsredovisning, Ekonomisk redovisning, Revisorsrapport, Statistik för projektuppföljning och Statistik för projektets sammanlagda enkätresultat.
FÖRELÄSNINGAR
EKONOMISK REDOVISNING 2010
EKONOMISK REDOVISNING 2011










